Suck!

Nu har jag överlevt arbetsvecka nummer två, den har varit en riktig pärs. Idag var också en sådan där dag som fylld av supermycket stress och illamående. Usch! Men tack och lov gick sista timmen rätt bra, så det var en lättnad i allafall. Får försöka ta en dag i taget och hoppas att jag lär mig snabbt....hoppas.

Satt alldeles nyss och tittade på kanal 2 och ett program som hette "Fattig och rik i Kina" och hade gråten i halsen hela tiden. Så fruktansvärt att människor ska behöva vara så fattiga så att de inte kan ens träffa sina egna barn mer än till nyår (en gång om året!). En liten 7årig pojke hade varit med om en olycka och fastnat med armen i ett transportband och eftersom föräldrarna inte haft råd med en operation hade armen läkt ihop fel och var obrukbar. Att få operationen som behövdes skulle kosta föräldrarna tre årslöner (18 000kr), och de var så ledsna över att de inte kunde spara ihop pengarna. Det var så sorgligt när föräldrarna och barnen skulle skiljas åt så det gjorde riktigt ont i hjärtat! De visade också ett klipp när barnen var i skolan och hade fått en skrivuppgift. Skrivuppgiften gick ut på att barnen skulle skriva om en dröm som de haft. Alla barnen hade skrivit att de drömde om att utbilda sig vidare (de var bara 7 år!) så de kunde tjäna pengar för de ville så gärna att deras föräldrar skulle ha det bra och att de skulle få träffas oftare, och sedan satt hela klassen och grät. Hugaligen! Jag har försökt ta reda på om det finns någon hjälporganisation som arbetar med dessa människor, men har inte hittat något svar ännu. Någon som vet?