Ljusare tider!

Vad härligt det är att ställa om klockan och få ljusare längre tid in på kvällen! Har haft ganska många solglimtar också förra veckan och den här veckan, och snön nere på gräsmattorna är så gott som borta. Underbart! Har sett krokus på fler ställen nu, så våren är på gång även om det blir lite bakslag ibland i vädret.

Ringde till FK idag igen för att dubbelkolla det där med föräldrapenningen som jag pratat tidigare om, och nu pratade jag men en annan handläggare än sist och fick så gott som exakt samma inf som sist - SKÖNT! Så då verkar det som att jag får bra/hyfsad föräldrapenning, vilken lättnad.

I fredags ringde jag till chefen för att berätta att jag planerar att börja jobba igen fr o m 1 april, fast till att börja med på halvtid. Han sa att jag var välkommen tillbaka och det kändes bra. Är så klart lite nervös över att börja jobba igen, dels pga måendet inte är på topp och dels för att jag inte jobbat på 3.5 månader nu. Men det ska säkert gå bra. Känns skönt att börja med halvtid, blir inte riktigt lika stressande som det hade varit om jag skulle ha kört igång på 100% på en gång.

Nu den senaste tiden har jag inte mått så farligt illa och det känns hoppfullt. Det är verkligen på tiden att illamåendet börjar fejda nu, på onsdag börjar ju faktiskt v21 i graviditeten! Men, men, det är bara att vänta och se hur länge det dröjer innan det sista av äcklet ger sig...

Bildbevis.

Fick med mig kameran när jag tog en promenad häromdagen och gick tillbaka till huset där jag såg snödroppar och krokus. Folk so gick förbi undrade nog vad jag sysslade med när jag stod och sträckte mig över ett staket och tog bilder i rabatten. Men, men, nu har jag iallafall bildbevis på de små skönheterna.

Igår under en stund av inte allt för påträngande illamående knåpade jag ihop detta armband. Blev rätt nöjd faktiskt. Kan tycka att lampworkpärlor ibland kan vara lite svåra att göra något snyggt av, men denna gången gick det bra!

Igår var jag som sagt iväg på den så kallade Mitträffen för kvinnor ungefär i mitten av sina graviditeter. Totalt var vi väl ca 20 st och de flesta var förstföderskor. Barnmorskan som pratade med oss och informerade om sådant som de flesta kvinnor är med om under en graviditet var väldigt trevlig. Det kom också en sjukgymnast och en dietist och informerade. Mötet kan väl sammanfattas med att 85-90% av infon handlade om saker som iallafall jag uppfattar som negativa. Så det var inte direkt ett peppande och upplyftande möte. Sådant som är väldigt vanligt under en graviditet är då; halsbränna, magbesvär till följd av järntabletterna man måste äta, hemorojder, bäcken- och ryggsmärtor (foglossningar), huvudvärk, övertrötthet, illamående (you think!?), svullna ben, humörsvängningar, urinvägsinfektion, allmänt ont i magen till följd av expansionen osv., osv. Fy vale. Får väl se vad man själv drabbas av, hppas att jag åtminstone slipper några av dessa. Tycker att jag haft så det räcker. Klarade mig dock från att strypa någon trots att jag var ensam om att ha haft så jobbigt med illamåendet. Fantastiskt. Känner mig smått förundrad över att människorasen inte dött ut vid det här laget, med tanke på vad kvinnor måste utstå för att sätta barn till världen.

Oväntade blommor.

Igår eftermiddag ringde J och undrade om hon fick komma förbi en sväng. Hon berättade att hon hade blommor och undrade om jag ville ha dem. Så efter någon timme kom J förbi och jag fick vackra gerberor och en underbar krukväxt med rosor som doftar himmelskt! Så härligt och jag blev så glad. J är allergisk mot sådana blommor och vet dessutom att jag uppskattar dem, så det var en perfekt match. Tycker att det var så gulligt av henne att tänka på mig!

Idag ska jag ta och pallra mig iväg till BVC på så kallad Mitträff. Vet inte exakt vad det innebär annat än att det är ett möte på BVC för kvinnor som är mitt i sin graviditet. Antar att det blir samtal och lite sådant. Hoppas det blir något som känns vettigt. Kommer jag dit och alla andra gravida mått toppen i sina graviditeter tror jag att jag kommer strypa någon. Alternativt springa ut därifrån skrikandes. Det är vilket som.

Blandade finigheter.

Har suttit och tittat på Åhléns hemsida och hittat en del fina trevligheter som känns lockande.Var även in på Syster Lyckligs hemsida och hittade några underbara nyheter, tex burkarna är ju helt underbara! Ja, det råder inga tvivel om att det inte är svårt att hitta saker jag vill ha.

Idag har solen tittat fram igen, hoppas på att den håller i sig för jag tänkte försöka ge mig ut på en liten promenad om jag orkar.

Krokus, snödroppar & små sötsaker.

Igår var en sådan där riktigt vårig dag med blå himmel och strålande sol. Det var runt +8-10c vid väggen utomhus, helt underbart! Vi har sannerligen inte blivit bortskämda med sol hittills, så jag och älskling gick ut på en liten promenad. Gick och kollade efter vårblommor och vid en husvägg i en rabbatt växte det ljuslila och gula krokusar och små vita snödroppar, vi blev så glada över vårtecknet. Hade dock ingen kamera med oss, så det blev inget bildbevis dessvärre. Jag plockade med mig lite blåbärsris från skogsstigen, som nu står på vår sideboard och sprider våriga känslor. Får se om knopparna vill börja öppna sig snart. Men vårtecknen finns även i vårt köksfönster! Älskling planterade om och ansade våra blommor rejält för ca två veckor sedan och nu är både myrtenträden och hibiskusarna fulla i ljusgröna blad. Snön nere på gråden smälter i rask takt nu, så det dröjer nog inte länge innan det blir snöfritt. Känns härligt.

Här om dagen fick jag så underbart söta presenter från min kära kära vän J. Ett par bedårande små söta skor och två söta haklappar. Helt underbara. Så gulligt av J!

Ja, jag är fortfarande sjukskriven...är så trött på det här. Nu är jag i vecka 18 och ändå verkar jag ändå inte få bli fri från äckelpäckelillamåendet. SUCK! Pratade med barnmorskan förra veckan och sa att hon trodde nog att illamåendesnusket (kanske inte var exakt det ordet hon använde, ha ha ) skulle vara borta om några veckor. Det hoppas jag innerligt. Samtidigt som jag inte riktigt vågar tro på det. Tycker att jag hört det här "snart-kommer-det-gå-över-snacket" så länge nu (nej då, jag är inte bitter...he). Ja...får helt enkelt fortsätta vänta bara.

För några dagar sedan när jag och älskling skulle sova var vår lilla tös väldigt livlig. Hon sparkade/slog ordentligt några gånger. Älskling la handen på min mage och efter en stund fick ha en riktig karatespark rakt i handflatan! Han tyckte att det var så roligt, det är ju den första "fysiska" kontakten han fått med henne. Jag känner ju henne varje dag, så det var kul att han fick vara med på ett hörn! Jag har känt henne i ca 3 veckor nu, vilket är lite roligt eftersom att på de flesta gravidinfosajter står det att förstföderskor inte brukar känna något förrän i vecka 20. Men å andra sidan är det inte mycket som stämmer in på mig som står på dessa infosidor.

Pratade med en handläggare på FK idag. Blev mäkta förvånad när jag frågade handläggaren om det här med föräldrapenningen och vad som händer med den om mitt vikariat inte förlängs efter sista maj (kommer ju då vara arbetslös i ca 70 dagar innan beräknad förlossning). Hon påstod att det inte kommer att dra ner min föräldrapenning alls! Hon pratade om att ett visst antal månader innan förlossning får man minska eller sluta på arbete utan att det drar ner föräldrapenningen, förutsatt att man jobbat visst mycket innan dess så klart. Jag kommer ju att ha jobbat i ett år i slutet av maj.
Jag har ju inga planer på att sluta på eget bevåg, utan befarar att min arbetsgivare kanske inte tycker att det är någon vits med att förlänga mig då jag ändå inte kommer att kunna jobba så länge till efter maj. Men, men, jag har ingen aning. Försöker bara förbereda mig på alla eventuella scenarion...Men jag vågar inte helt lita på att uppgiften stämmer att 70 dagars eventuell arbetslöshet innan förlossningen inte drar ner föräldrapenningen, så jag kommer att ringa FK igen och prata med en annan handläggare för att dubbelkolla. Tyvärr är det ju inte helt ovanligt att man inte får korrekt info, och det skulle kännas så surt när föräldrapenningen kör igång om det skulle visa sig att det jag fick höra idag inte stämmer. I och för sig finns det inget jag kan göra åt det om det blir så, men jag vill iallafall vara förberedd.

OJ vad mycket skriveri det blev idag!

Vi har sett ett mirakel!

Det blev en fantastisk och omvälvande upplevelse på ultraljudsundersökningen igår. Vi var så förväntansfulla, nervösa och älskling var till och med lite skakis. Vi kom dit och hade först lite problem med att hitta rätt, men vi kom fram i precis rätt tid. Sköterskan som utförde undersökningen var jättetrevlig. När jag lagt mig på britsen och första bilden kom upp så kändes det nästan som en stöt i kroppen. Det var så otroligt att få se den lilla! Under hela undersökningen var hon så livlig och for omkring inne i magen, gjorde kullerbyttor och vevade på. Så söööt! Vi fick bara en titt på ansiktet för hon ville inte visa det så mycket. Men det var underbart att få se. Hon smackade med läpparna och sprätte med fingrarna framför ansiktet. Så gulligt så det inte var klokt. det var så fascinerande att se den lilla människan. Ryggraden låg som en band av pärlor, och de små armarna och benen viftade. Det var verkligen en häftig upplevelse och inte som något annat jag någonsin varit med om. Av nån anledning tyckte jag att det var som mest rörande när sköterskan zoomade in det lilla hjärtat som slog...
Jag var ju nervös för att de kanske inte skulle vilja berätta vilket kön det var, men det var inga som helst problem. Sköterskan visade och sa att träffsäkerheten på att gissa rätt är 80% när det gäller tjejer och 95% nr det gäller pojkar. Så nu vet vi med 80% säkerhet att det blir en tjej! Så vitt man kan avgöra på en ultraljudsundersökning så sa sköterskan att allt såg helt normalt ut, det kändes ju så klart skönt.
Vi fick med oss fyra ultraljudsbilder hem. Det enda lite tråkiga med hela undersökningen att bilderna inte var så bra, men sköterskan var inte så van så vi tror att det berodde på det. Men det är ingen katastrof. Hade bara varit så roligt om hon passat på och tagit bilder under "highlightsen" under undersökningen.
Förlossningsdatumet är fastslaget till den 12 augusti, så jag och älskling gissade mest rätt. Så nu återstår det bara att se om hon kommer på utsatt tid, om hon har bråttom och kommer tidigare eller om hon låter vänta på sig lite extra.
Har suttit på förmiddagen idag och tittat på kläder m.m. på Tradera, hittade väldigt mycket sött vill jag lova. Kunde inte hålla mig när jag hittade ett par supersöta små skor. Så de kommer med posten om några dagar. Då blir det foto! Oh my God, jag känner att köpgalningen börjar vakna i mig...
Har känt mig så glad efter undersökningen. Känns som man har fått mer koppling till barnet nu när vi fått se henne och fått veta att det blir en liten prinsessa. Nu är det inte bara "barnet", utan nu är det en "hon". Känns lite mer verkligt nu.

(Bilderna kommer från www.systerlycklig.se)

Nästan dags!

Imorgon är det äntligen tid för ultraljudet! Som vi har väntat på detta. Äntligen! Känns jättespännade på många sätt; dels för att vi ska få tjuvkika på krabaten, dels för att vi får se om de går med på att berätta könet på bäbisen, dels för att vi får ett spikat datum för när förlossningen ska ske och dels för att vi får veta om det är mer än en där inne. Undrar vem som gissat närmst rätt datum för förlossning? Barnmorskan trodde 8 augusti eller tidigare, jag och älskling tror 15 augusti. Ska bli kul att få med sig en liten bild hem. Jag funderar på hur vi kommer reagera när vi är på ultraljudet. Stum förundran eller hysterisk gråt på grund av man blir översvämmad av känslor?

Det eviga illamåendet och otäckigheterna är kvar i ungefär samma grad, så jag är fortfarande sjukskriven. Börjar nästan övervägande tro att jag aldrig kommer bli fri från illamåendet under den här graviditeten. Deppigt...

Nu syns det på magen att det är en gravidmage utan tvekan. Kan snart inte ha min något större vinterjacka som jag bytte till för ett tag sedan. Men min goa vän A har sagt att jag ska få låna en jacka av henne när jag inte kan ha min nuvarande längre, så snällt!!! Känns så skönt att ha löst det, för jag har inte varit sugen på att köpa en större vinterjacka för den korta period som kvarstår av tjockjacksperioden. Kan tänka mig att om ungefär en dryg månad kommer det inte vara säsong för vinterjacka längre. Längtar tills våren tar fart på allvar...

Ja suck...

Nu har jag suttit och fördärvat mig igen. På hemsidan Alvas hus har jag hittat på tok för mycket saker som jag vill ha, djup suck. Blir en hel del data tid nu när man inte orkar så mycket. Har ju dessutom åkt på en ordentlig förkylning och i dag är näsan inte att leka med. Så jag behövde lite förströelse och snubblade naturligtvis in på en alldeles fantastisk nätbutik. Suck, ja, ja, vad vore väl en bal på slottet...osv. Tycker att träskorna från Calou clogs är helt bedårande! Kan inte riktigt bestämma mig för i vilken färg jag tycker att de är finast dock. Har tänkt att jag ska införskaffa ett par någongång om hundra år, så jag har ju tid att bestämma mig på i allafall!

Jag har 'roat' mig med att skriva en liten lista för ställen/affärer jag skulle vilja besöka i sommar...suck. Ja, drömma går ju i allafall! Får väl se hur det blir sedan i verkligheten. Det är mycket kring sommaren som ska falla på plats först. Dessutom vet vi ju inte vad lilla minsen hittar på heller, kanske inte alls kommer på utsatt tid! Men som sagt, drömma lite kan jag ju alltid göra.