Nästan dags!

Imorgon är det äntligen tid för ultraljudet! Som vi har väntat på detta. Äntligen! Känns jättespännade på många sätt; dels för att vi ska få tjuvkika på krabaten, dels för att vi får se om de går med på att berätta könet på bäbisen, dels för att vi får ett spikat datum för när förlossningen ska ske och dels för att vi får veta om det är mer än en där inne. Undrar vem som gissat närmst rätt datum för förlossning? Barnmorskan trodde 8 augusti eller tidigare, jag och älskling tror 15 augusti. Ska bli kul att få med sig en liten bild hem. Jag funderar på hur vi kommer reagera när vi är på ultraljudet. Stum förundran eller hysterisk gråt på grund av man blir översvämmad av känslor?

Det eviga illamåendet och otäckigheterna är kvar i ungefär samma grad, så jag är fortfarande sjukskriven. Börjar nästan övervägande tro att jag aldrig kommer bli fri från illamåendet under den här graviditeten. Deppigt...

Nu syns det på magen att det är en gravidmage utan tvekan. Kan snart inte ha min något större vinterjacka som jag bytte till för ett tag sedan. Men min goa vän A har sagt att jag ska få låna en jacka av henne när jag inte kan ha min nuvarande längre, så snällt!!! Känns så skönt att ha löst det, för jag har inte varit sugen på att köpa en större vinterjacka för den korta period som kvarstår av tjockjacksperioden. Kan tänka mig att om ungefär en dryg månad kommer det inte vara säsong för vinterjacka längre. Längtar tills våren tar fart på allvar...