Hjälp!

Idag tog jag mig hem på ren viljestyrka. Så fruktansvärt trött så jag knappt visste vad jag skulle göra av mig. Dag nummer två på nya jobbet har varit minst lika spännande som den första var. Men idag har jag haft mer av de gamla välbekanta "Hjälp!-hur-ska-jag-klara-av detta?-känslorna snurrandes inombords. Jag avskyr att de känslorna poppar upp när det kommer någon utmaning och jag ifrågasätter mig själv så mycket och tror att jag aldrig ska kunna klara av och lära mig det som ligger framför. Bläh! Försöker mitt bästa att trycka undan dem. Ser fram emot när de börjar ge med sig!

Till min stora glädje så får jag en veckas semester i sommar trots allt! Jag blev så himla glad, eftersom jag egentligen inte skulle ha fått någon semester alls. Jippie!!! Det betyder att det blir lite Rörö i allafall! Hade varit helt bedrövligt att inte få vara på Rörö något, det hör sommaren till liksom. Inget Rörö, ingen sommar.

Så här såg tackkorten jag skickade ut.