torsdag 3 juli 2008

Underverk, kräksjuka & ångest.

Förra helgen åkte vi upp till min familj i norr. Min syster fick ju barn på midsommarafton och jag såg verkligen fram emot att åka upp och få träffas. Den lilla tösen var helt underbar och presenterna mottogs med glädje. Det var så roligt att få ge bort alla presenter och se deras glada miner. Lillan var väldigt söt och väldigt lik min syster när hon var liten. En sådan liten plutt, så små söta händer och fötter och näsa och så smått allt. Hon sov mest under helgen, men det gjorde inget. De stunder hon var vaken var hon så härlig för hon tittade stundvis väldigt fokuserat och rätt som det var så skelade ögonen iväg. Så sött! Eftersom hon är söt redan nu så kommer hon säkert att bara bli sötare och sötare allt eftersom.

Ja, and the jobbångest goes on...Det har väl inte precis lättat, kan jag säga. Har inte sovit normalt på dryga 3 veckor nu. I tisdags morse (03-tiden) efter två sömnlösa nätter kom stora kräksjukan. Jag kräktes som en hund fram till klockan 11 på förmiddagen, och sedan lättade det och kräkningarna började ebba ut. Har haft hur ont i magen som helst igår och idag, så jag begav mig till doktorn. Fick några piller som jag inte känner direkt någon förbättring av, men det kanske tar lite tid...Fy, har inte haft kräksjuka sedan högstadietiden. Har inte saknat det heller, det är verkligen vidrigt. Har tänkt att försöka jobba imorgon, hoppas verkligen att magen blivit bättre tills dess.

Jag är så trött på min prestationsångest och ångest över allt nytt så jag vet inte vad jag ska göra av mig. Minsta småsak snurrar runt i huvudet som en repad skiva, och jag blir hyperstressad och får ångest. Magen har vart mer eller mindre paj i snart 4 veckor. Jag sover dåligt och som grädde på moset fick jag magsjuka. Bläh!!! Och tydligen är detta en "helt normal" stressreaktion (minus magsjukan). Jippi, mår apa och det är "normalt". Jag längtar tills jag blir mindre normal i så fall. Jag vill inte må dåligt över saker som är helt meningslöst att må dåligt över. Vill bara lära mig det jag behöver kunna i det sörja dataprogrammet jag jobbar med så jag blir mer självgående, ska det behöva vara så svårt?!?? Suck...

Inga kommentarer:

 
Blogger design by suckmylolly.com