Ovisshet.

Jahopp, då var jag sjukskriven då. Har varit hemma hela veckan från jobbet, och i torsdags träffade jag en läkare och blev sjukskriven i ytterligare några veckor. Jag vet inte riktigt vad jag känner. Men hur som helst är det åtminstone en liten lättnad iallafall att inte måsta gå till jobbet imorgon. Jag bara orkar inte.
Jag var väldigt nervös innan läkarbesöket i torsdags. Det går ju inte att förutspå hur det ska gå och hur läkaren man ska träffa kommer att vara. Men jag hade nog änglavakt för jag fick träffa en helt fantastisk läkare. Jag berättade precis hur jag mår och vad jag upplever och hur min arbetssituation är och jag upplevde att hon verkligen lyssnade. Frågorna hon ställde sa också att hon tog mig på allvar. Vi pratade länge och det kändes bra. Fick också en ny uppföljningstid och då får vi se hur läget är och vad som ska hända härnäst. Läget känns dock väldigt ovisst då jag inte hört något från något av de jobb jag sökt, eller om Fk kommer att godkänna sjukskrivningen eller vad som händer när (om?) jag måste tillbaka till jobbet. Orkar inte tänka så mycket på det nu för jag får nästan panik när jag gör det och känner sådan ångest då. Min sömn är inte riktigt lika katastrofal som den var senast veckan innan denna. Sover fortfarande inte bra, men iallafall lite bättre nu än då. Jag bara önskar att det kom någon ljusning väldigt snart för det är så jobbigt att hela tiden gå och känna sig svart inuti och orolig och ledsen. Jag har inte haft någon skaparlust på flera veckor. Ingen inspiration.

En av mina bästa vänner gifte sig igår uppe i en av skogarna i norr. Kändes väldigt sorgligt att inte kunna vara med. Vår lilla e blev sjuk med hög feber i måndags och i onsdags när vi var på vc visade det sig att hon hade halsfluss. Stackars stackars lilla e! Inte konstigt att hon var så ledsen och matvägrade. Barnläkaren trodde att det var inte omöjligt att det är halsflussbacillerna som spökat den senaste månaden då lilla e haft feber och varit krasslig 4 ggr. Nu verkar pencellinet kickat in ordentligt för idag har hon varit helt feberfri och väldigt pigg så som hon brukar vara. Matlusten är fortfarande inte på topp, men iallafall myyyycket bättre. Jag och älskling kände att vi inte kunde med att åka bort och sova borta utan henne när hon inte var frisk. Kändes inte rimligt, särskilt inte med tanke på att hon inte är så van med farmor och farfar heller som skulle tagit hand om henne. Jag och älskling hade ju inte kunnat dra hem på någon timme om det krisat sig med tanke på att festtilldraglesen är ca 8 timmar bort från där vi bor. Dessutom fick vi veta i torsdags när urinprovet lämnades att hon hade otrevligheter i urinen, och eftersom läkaren inte ringde upp så ville varken jag eller älskling lämna bort vår käraste skatt. Det är så typiskt bara att sådant här ska sammanfalla med varandra. Det var även så när lilla e skulle döpas förra året. Det snöade så fruktansvärt så endast 1/3 av gästerna kunde komma! Så typiskt! Men så är det här i livet.

Snubblade över Pip studios hemsida och blev helt kär i artiklarna på bilderna. Tänk att få ha överkastet (under kuddarna) på vår säng?? Vore helt underbaaart. Men det är lite för dyrt för oss just nu så det får vänta. Får njuta av bilderna så länge.